Blogginlägg 3 - Kommunikation och konflikthantering

Under en av våra närträffar diskuterade vi bland annat konflikthantering i skolan. Diskussionens format utgick ifrån ”Samtalskonst i praktiken” (Embretsen, 2006). Varje person i gruppen fick tala i tur och ordning under en bestämd tid utan att avbrytas och sedan fick alla kommentera det som sagts i samma givna ordning. Metoden som benämns ”att äga sin tid” är ett bra sätt att låta alla i en grupp komma till tals (Embretesen, 2006). Både för att kunna undvika och lösa konflikter är samtal viktiga. Embretsen (2006) presenterar flera olika strategier för att kunna föra samtal under strukturerade former. ”Att äga sin tid” var en väldigt nyttig övning i att lyssna utan att flika in, vilket är något man ofta gör spontant i vardagliga samtal. Att bara lyssna och inte prata själv visade sig vara mycket svårare än vad man kunde tro. Flera av oss, jag själv inkluderad, ville gärna kommentera eller fråga saker och var tvungna att bita oss i tungan och vänta på vår tur att prata. I situationer där talutrymmet fördelas ojämnt är detta ett bra sätt att se till att alla faktiskt får säga sin mening och att alla lyssnar. Jag kan tycka att formatet kan bli lite stelt och att jag själv, även när det är min tur att tala, gärna vill höra vad andra har att säga eftersom det för samtalet framåt på ett naturligt sätt. Men detta förutsätter en fungerande samtalsgrupp där alla kan och vill komma till tals. Eftersom jag själv kan ta ganska mycket plats i en diskussion var det en bra övning för mig att endast lyssna. Övningen gjorde det tydligt att alla inte kommer att slåss om talutrymmet och att ta mycket plats i en diskussion minskar någon annans talutrymme. Jag tänker att metoden också är användbar som lärare då man vill få alla elever att höras i en diskussion.

Under samtalet fick alla i gruppen presentera olika artiklar om konflikthantering i skolan för de övriga gruppmedlemmarna. Bl.a. pratade vi om hur användandet av kamratmedling på skolgården kunde minska antalet konflikter på låg- och mellanstadiet (Kolfjord, 2009). Artikeln tog bland annat upp hur kamratmedling verkade reducera antalet bråk på skolgården. Tillskillnad från vuxnas ofta disciplinära sätt att hantera konflikter mellan barn skapade kamratmedlarna en dialog. Även här kan man se vikten av konstruktiva samtal.

Referenser

Embretsen, E-L. (2006). Samtalskonst i praktiken. 

Kolfjord, I. (2009). Alternativ konflikthantering-Hur kamratmedling kan påverka elevers relationsskapande. EDUCARE; 2-3.