Blogginlägg 5 - Kommunikation, relationer och grupprocesser

12 kommentar(er)

Under samma tillfälle som vi diskuterade konflikthantering (se inlägg 3) diskuterade vi i gruppen också ledarskap och grupprocesser. Under detta tillfälle hade vi alla läst olika artiklar om ledarskap, konflikthantering och grupprocesser som vi diskuterade.

Ledarskapsartiklarna vi hade läst handlade om olika typer av ledarskap, utmaningar och motivation, hur man lär sig ledarskap samt olika problem med ledarskapsforskning. Den sistnämnda artikeln (Hultman, 2012) hade jag själv valt och beskriver svårigheterna att dra slutsatser kring vad som är framgångsrikt ledarskap i skolan. Hultman (2012) skriver att det förekommer problem med metodiken och att olika studier kommer fram till olika slutsatser. Jag känner igen svårigheterna även från naturvetenskaplig forskning (särskilt mitt eget fält i bioteknik som handlade om biomarkörer i blodet) och tänker att det måste vara ännu svårare att forska på ledarskap som är mer komplext och svårt att kvantifiera på ett objektivt sätt eftersom det handlar om mänskliga interaktioner. Artikeln tar också upp hur man kan tolka att skolans verksamhet ska vila på en vetenskaplig grund och hur detta kan implementeras i skolan.

Artiklarna om grupprocesser handlade till till stor del om grupparbeten och hur man kan främja lärandet genom fungerande gruppdynamik. Även Granström och Chiriac (2012) tar upp grupparbeten och hur man kan jobba med dem på ett effektivt sätt, trots att de upplever att grupparbeten som arbetsmetod har fått dåligt rykte pga att många lärare inte har kunnat leda arbetet på ett tillfredställande sätt. Hur elevgrupper fungerar i klassrummet påverkar elevernas kunskapsinhämtning. Eleverna kan fungera som en resurs för varandra vilket är positivt för lärandet, men i en grupp med en negativ gruppdynamik blir det svårare att få till fungerande undervisning både i mindre grupper och i helklass.

Både vikten av goda relationer och grupprocessernas påverkan känner jag igen från min VFU-praktik. När jag diskuterade ledarskap med lärare på min VFU-skola verkade det som att de  som lyckades bäst i sitt ledarskap var de som var mest måna om att etablera en relation med varje enskild elev. Att snabbt lära sig namnen på alla sina elever och ta alla tillfällen att småprata utanför lektionstillfällena verkade vara vinnande koncept. Något som jag har försökt att ta till mig, men jag undrar om hur lätt det är att lära sig alla namn när man har flera olika klasser i olika ämnen...

I klassen i årskurs 7 som jag har beskrivit tidigare hade en del av eleverna konfliktfyllda relationer sinsemellan och det var tydligt hur dessa grupprocesser påverkade själva undervisningen. När det pågick konflikter mellan eleverna, som ibland eskalerade till riktiga bråk, var det distraherande både för de inblandade och övriga elever. När eleverna var i affekt var det dessutom svårare att få dem att bryta och fokusera på skolarbetet än vad det var när de bara var allmänt ofokuserade. Här tror jag att det är viktigt att jobba med att visa varandra respekt och vara en schyssta mot varandra. Både min handledare och klassens andra mentor jobbade mycket med detta under mentorstiden och jag tror att det med tiden kommer att bli ett bättre klassrumsklimat. Jag upplevde att det var mycket taskiga kommentarer och små handlingar som att kasta sudd eller förstöra pennor som läraren inte alltid såg som eskalerade till större konflikter och gjorde klassrumsklimatet mer oroligt och stökigt. Det kan vara svårt att alltid se exakt vad som händer, men som lärare tror jag att det är viktigt att man är närvarande och markerar när sånt händer för att få till en lugnare arbetsmiljö i klassrummet.

 

 

Referenser 

Granström, K. och Chiriac H, E. (2012). Grupparbete - en försummad möjlighet. Berg, G. Sundh, F. Wede, C (red). Lärare som ledare - i och utanför klassrummet. Studentlitteratur AB: Lund.

Hultman, G. (2012). Ledarskapsforskning-gamla sanningar och nya ambitioner: Noteringar om evidens-och praxisorienterat ledarskap. Leda & Styra, (2), 1-21.

#1 - Claes Cramer


Hej igen Kimi! Jag tycker att det är intressant att i princip alla bloggar som jag har läst (inklusive mina egna) trycker på vikten att etablera en relation till varje enskild elev. Men det jag kan sakna är träning i professionella strategier för hur. Du tar upp en när du nämner att lära sig namnet på alla elever snabbt. Och Susanne har tagit upp andra, men jag vill veta mer :-)

#2 - Anonym

Att implementera tankar om framgångsrikt ledarskap rakt in i skolans verksamhet kräver mycket av läraren. Håller med om att det kan vara ett problem att mäta elevernas resultat utifrån en jämförelse mellan ledarskap. Samtidigt är lärarens ledarskap viktigt. Det kan handla om ordning och reda, med möjligheter för eleverna att vara aktiva i sin lärprocess. Har man inte sin penna, så blir det ett störningsmoment. Det du tar upp får mig att tänka på ett nytt sätt vad gäller elevernas fokus. Hur kan ett ledarskap med ordning i åtanke, värderas och utvecklas. Så tänker jag, är det ett tyst klassrum som är målet eller är det är det ett annat ledarskap som leder till en miljö för kunskapsutveckling.

#3 - Vetskap

Vetskap

#4 - Finn

Tack för ett bra inlägg. Det är intressent att höra om dina erfarenheter om vilka lärarbeteenden som kan få undervisningen att fungera bättre. Har redan förstått att relationsbyggande är en viktig framgångsfaktor, men ditt inlägg gör mig än mer medveten om betydelsen av detta.

#5 - Geo

Social kompetens är så viktig för lärare man skulle önska att vi fick mer träning i det. Till exempel har jag svårigheter med att komma ihåg alla namn och jag dra för skarpa linjer mellan lektionstid där jag är till elevernas olika behov och egen tid utanför klassrummet. Jag är medveten om dessa brister och jag verkligen tror på att det absolut viktigaste komponent i lärarens förhållande med eleverna är att man visa att man bry om dem, men det är svårt att ändra ett livslångt beteendemönster.

#6 - Anna N

Intressant att höra om dina erfarenheter med en klass och hur vissa mindre konfrontationer som att kasta suddgummin eskalerade. Min LLU var mentor för en gy-klass år 1, och det var intressant att följa processerna som skedde i klassen. De började läsåret med teambilding och alla elever fick gemensamt komma fram till ordningsregler och hur de ville att man skulle respektera varandra för att få ett bra klassrumsklimat. Men detta bröts successivt ner, och som mentor fick min LLU hela tiden följa upp det och påminna eleverna på mentorsmötena. Jag tror som du att det gäller att ta upp smågnabb innan det eskalerar till stora konflikter.

#7 - Anonym

Jag tror också att det är viktigt att vara närvarande och tidigt ingripa när de små handlingarna börjar, innan det eskalerar. Det är en sak jag har märkt på mina LLU:er - att de är snabba att agera så fort det börjar grymtas lite. De gör det innan jag förstår att det är något på gång. Gissar att det har att göra med att de har byggt upp relationer med eleverna och känner dem bra.

#8 - Anna R

Det är jag som kommenterar ovan...

#9 - Anna R

Det är jag som kommenterar ovan...

#10 - Pernilla Wåhlin

Jag instämmer helt med dig att det är viktigt att elevgruppen får jobba med att visa varandra respekt och att vara schyssta mot varandra. Jag tror att situationen skiljer sig åt när man tittar på hur det ser ut på högstadiet och hur det är på gymnasiet. Det är väl en brist på mognad som är mer tydlig bland de yngre åldrarna. Jag har en tidigare kollega som uttrycket det som en odlingsprocess på högstadiet. Det är rejält med hårt grovarbete i början, sedan kommer en fas där man gödslar och vårdar och så i år nio skördar man frukterna av det hårda arbetet.

#11 - Olle

Viktigt som du påpekar att skapa relationer till alla elever och även försöka lära sig namnen. Vi körde namnskyltar hela höstterminen och det har hjälpt. Sen är det också skillnad mellan olika ämnen hur många pass i veckan man har där tex matematiken kan ha 5 h i veckan vilket var betydligt mer än jag hade med klassen där jag hade kemi.

#12 - Elisabet

Hej Kimi. Jag tror också att det är jätteviktigt med relationsbygge, både lärare - elev och elev - elev. Den artikel som jag läste om grupproceser och ledarskap (Hendrickx f.fl. 2016) tog upp den påverkan som läraren hade på klassrumsklimatet genom sitt sätt att behandla eleverna i klassrummet. Det var färre konflikter om läraren hade ett positivt bemötande mot alla elever.