Blogginlägg 4 - Mångfald
Skolan är en plats som samlar individer med en rad olika bakgrunder och förutsättningar. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och ska behandlas jämlikt. Hur detta ska gå till i praktiken kan dock vara svårt då lärare tolkar styrdokumentens grundläggande värden olika, trots att man ofta har ett förgivettagande att det råder konsensus kring tolkningen (Elmeroth, 2012). För att kunna undvika diskriminering är det viktigt att medvetet fundera över normer och sina egna privilegier. Man behöver också vara medveten om hur en individ kan tillhöra flera olika grupper med olika positioner i samhället. Ett intersektionellt perspektiv innebär att man är medveten om hur normer kring exempelvis kön, etnicitet, klass, sexuell läggning och funktionsvariationer samverkar och skapar olika förutsättningar och privilegier (Elmeroth, 2012).
Jag har valt att diskutera med en lärare hur man praktiskt kan gå tillväga för att jobba med mångfald och jämlikhet i sin undervisning. Läraren har tidigare jobbat i en skola med en övervägande del elever med annan etnicitet än svenskt. Hen beskriver att representation kan vara väldigt viktigt för att låta eleverna se vilka valmöjligheter som finns, vilket i sin tur är viktigt för att skapa lika förutsättningar för alla elever. Detta kan göras genom att vara noggrann med vilka typ av bilder, namn, familjekonstellationer, funktionsvariationer etc. man lyfter fram i samband med undervisningen. Ett konkret exempel på att jobba med representation i skolan är t.ex. hur läraren vid ett studiebesök på Vetenskapens Hus bett om en besöksledare med hijab eftersom det i den aktuella klassen gick flera muslimska flickor som läraren upplevt som hårt hållna och begränsade i sina valmöjligheter från hemmet. Genom att få träffa en person med liknande religiös och möjligen etnisk bakgrund hoppades hen kunna visa på vilka valmöjligheter som finns. Läraren försöker också med hjälp av olika strategier säkerställa att hen ger elever lika mycket utrymme i klassrummet. Hen har t.ex. räknat antalet gånger hon har gett elever av olika kön ordet under en lektion för att kontrollera att hen inte övervägande ger ordet till bara en grupp.
Jag tror också att representation är viktigt att tänka på i sin undervisning och när man väljer lektionsmaterial. Det är också viktigt att fråga sig vilka normer man själv uppfyller och inte uppfyller och vad man har för privilegier, eftersom det påverkar hur man själv sedan förhåller sig till sina elever. Elmeroth (2012) beskriver hur man i ”normens öga” inte ser vilka normer som råder eftersom man själv uppfyller dem. Detta är även något vi tog upp under en av våra närträffar och det är viktigt att vara medveten om att bara för att man själv inte upplever att det sker diskriminering betyder inte det att det inte förekommer.
Referenser
Elmeroth, E. (2012). Normkritiska perspektiv - I skolans likabehandlingsarbete. Studentlitteratur.